Inför sommar- och semestertider startar Nationella hjälplinjen nu en informations-kampanj riktad till människor som befinner sig i psykisk kris eller i andra svåra livssituationer. Kampanjen är också startskottet för den nya tjänsten ”Skriv till Hjälplinjen.se”.

Det övergripande syftet men kampanjen är att öka tillgängligheten till professionellt psykologiskt stöd. Samtidigt lanserar vi också vår nya tjänst Skriv till Hjälplinjen.se. Hjälplinjens webbsida får nytt utseende med Skriv till Hjälplinjen.se som en integrerad del.

Vi kommer att sprida fyra olika annonser/banners som riktar sig till olika målgrupper, allt från personer som söker hjälp för första gången till dem som mår så pass dåligt att de har tankar på att ta sitt eget liv. Webbsidans startsida och till viss del innehåll kommer att variera beroende på vilken annons man klickat på.

Kampanjen utgör även startskottet för den nya tjänsten Skriv till Hjälplinjen.se som erbjuder råd och stöd via nätet. De personer som föredrar att skriva hellre än att prata om sina problem ges här samma möjlighet till anonym, kostnadsfri psykologisk hjälp och hänvisning. Skriv till Hjälplinjen.se är ett treårigt arvsfondsprojekt. 

-         Genom Skriv till Hjälplinjen.se hoppas vi kunna nå en yngre målgrupp, men även de personer som inte har lika akuta behov som de som ringer till oss. Detta är ytterligare ett sätt för oss att erbjuda allt fler människor hjälp på deras villkor samtidigt som vi bemöter det  stora behovet, säger Petter Björklund, psykolog och projektledare för Skriv till hjälplinjen.se. 

Läs mer på vår webbplats:

www.hjalplinjen.se

Anna Blomqvist
Bloggredaktör

Igår Söndag den 3 maj lanserade Handisam sitt attitydprojekt som fått namnet (H)järnkoll. Vi på Hjälplinjen önskar dem Lycka Till!

Nedan pressmeddelandet:

Kampanjstart för (H)järnkoll på Sergels torg, 3 maj kl 11.30!

-          Att förändra attityder till psykisk sjukdom sker inte över en natt. Men desto viktigare att vi börjar arbetet genast. Och min förhoppning är att vi inom några år lyckats skapa ett klimat där det är lika naturligt att prata om psykisk ohälsa som att prata om benbrott och hösnuva, säger socialminister Göran Hägglund.

Var fjärde svensk lever med psykisk ohälsa. Ändå betraktas psykisk ohälsa fortfarande som något skamligt och är något som omgivningen ofta blundar inför.

Den 3 maj lanseras kampanjen Hjärnkoll, ett regeringsuppdrag inom psykiatriområdet. Kampanjen syftar till att öka kunskapen och minska negativa attityder till psykisk ohälsa. Handisam ansvarar för uppdraget i samarbete med nätverket Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH).

Enligt en nyligen genomförd befolkningsundersökning (Novus Opinion och CEPI) saknar 35% av svenskarna kunskap om vart de ska vända sig för att få hjälp vid psykiska problem.

-          Att 1/3 inte vet vart de ska vända sig visar att det finns ett behov av ökad kunskap och att det är viktigt att prata mer öppet om den här frågan, säger Rickard Bracken, ansvarig projektledare. Det effektivaste sättet att förändra attityder är att visa på egna erfarenheter. Därför utbildas nu 200 ambassadörer över hela landet. De har alla erfarenheter av psykisk ohälsa, självupplevt eller som anhörig.

Den 3 maj genomförs manifestationer på centrala platser över hela Sverige. I Stockholm sker kampanjstarten för Hjärnkoll på Sergels torg kl 11.30. Människor med egna erfarenheter av psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning är ute och berättar och delar ut informationsmaterial. Syftet är att sprida kunskap och uppmuntra till samtal om psykisk ohälsa. Reklamfilm, ambassadörer samt en kampanjwebb www.hjarnkoll.org är kampanjens främsta kanaler.

I söndags sände Svt programmet ”Sluten avdelning”, igår skrev DN en artikel om programmet och om varför Maud Nycander gjort filmen och idag diskuterade P1:s Kropp och själ om hur debatten kring suicid bör föras i media. Alla tre inläggen vittnar om vikten av öppenhet kring att diskutera psykiska problem och att samhällets attityd gör det svårare för de som har det svårt. Inläggen vittnar också om hur viktigt det är att man får tidig hjälp med att hantera sitt liv. Det saknas inte lösningar, det saknas resurser.

Medan diskussionen pågår om hur diskussionen ska föras. I väntan på att attityder förändras och på att psykiska sjukdomar ska få likvärdiga resurser som de somatiska, får vi inte glömma att när vi i olika sammanhang diskuterar och lyfter upp problemen alltid måste hänvisa till den hjälp som finns att få.

Vi på Hjälplinjen har aktivt arbetat med att kontakta de redaktioner och journalister som skrivit artiklar i ämnet och inte angett var hjälpen finns, och bett dem att lägga ut informationen så fort som möjligt och vi märker till vår glädje att fler och fler redaktioner nu lägger ut faktarutor med hänvisning.

I morgon träffar Hjälplinjen Statssekreteraren Karin Johansson för att diskutera Hjälplinjens tankar om framtiden och att vi vill hjälpa fler.

Anna Blomqvist
Bloggredaktör

Tidigare i veckan skrev DN-insidan om problemen kring att det finns skillnader i hur vården behandlar deprimerade män och att det oftare är män som begår självmord. Idag kan vi läsa att skådespelaren Erik Forselius tagit sitt liv. När jag hör om människor som tagit sitt liv väcks svåra tankar kring det faktum att det är för sent. Har de sökt hjälp och stöd men inte fått det? Vad var det som gjorde att det inte fanns någon annan utväg?

Till oss på  Hjälplinjen får vi dagligen bekräftelse på hur viktigt det är med TIDIGT, PROFESSIONELLT och ANONYMT stöd. Fortfarande är det skambelagt när man mår psykiskt dåligt och många är väldigt ensamma med sina problem trots att de kanske har många människor omkring sig.

Häromdagen skrev en kvinna till oss och berättade hur det var för henne när hon ringde till Hjälplinjen. Jag har fått tillåtelse att publicera hennes berättelse:

 Jag vet hur det känns när det inte längre finns några halmstrån kvar att hålla fast vid, när döden inte längre skrämmer utan bara finns som en möjlig utväg …… För det kan väl inte bli bättre? Eller?

Av en händelse fick jag höra talas om Nationella hjälplinjen och den här kvällen satt jag länge och funderade på om jag skulle använda mig av det kostnadsfria samtalet som erbjöds.

Men jag överdrev nog. Det är ju bara att skärpa sig och lägga sig att sova.
Men det är ju det som inte fungerar….Jodå var duktig nu!!! MEN!

Till slut tog jag telefonluren och slog numret. Jag var rädd för vad skulle jag säga. Jag mår inte bra. Jag vill inte leva. De finns ingenting kvar för mig i livet. Precis när jag bestämt mig för att lägga på igen så svarade en människa i andra änden. Så pinsamt….Jag ville lägga på men något fick mig att säga just det där enkla Jag är så ledsen och mår dåligt. En varm röst bad mig fortsätta och berätta och då öppnade sig allt det jag försökt hålla gömt för andra människor. Här fanns ju en människa som var kunnig och som var här för att lyssna. Jag kunde vara anonym och ändå få hjälp.
Orden började ta form och mer och mer kom fram i ljuset och tårarna rann och jag snörvlade och grät som ett litet barn…..och jag skämdes inte ett dugg!!! Jag fick vara bara människa och blev respekterad mitt i min enorma sorg. Det var tillåtet att inte vara duktig och stark…

Vi pratade länge och mina tårar tog slut och jag kunde känna att livet faktiskt fanns där för mig också. Den personen hjälpte mig inte bara den natten utan för lång tid framöver när hans ord och empati följde mig. Vad som kunde ha hänt utan den kontakten vill jag inte tänka på. Kanske hade jag inte funnits här då…..och det hade varit oerhört synd!!!

TACK för hjälpen!

Vi är glada för att vi fått ta del av hennes berättelse och hoppas att den kan vara till hjälp för andra som inte känner någon utväg. 

Behöver du någon att prata med? Ring Hjälplinjen 020-22 00 60, öppet 13-22 alla dagar.

www.hjalplinjen.se

Anna Blomqvist
Bloggredaktör

Artikelserien handlar om könsrollens betydelse för hur deprimerade män bedömts i vården och är skriven av Isabella Iverus.  Läsvärt.

Del 1: Vården missar deprimerade män.

Del 2: Att vara deprimerad ingår inte i mansrollen

/Anna Lundgren

Antalet personer som ringde till Nationella Hjälplinjens jourtelefoner ökade med 30 procent under 2009 jämfört med året innan. Av de drygt 27 000 personer som befann sig i svår livssituation var det endast 10 660 som kom fram och fick professionell hjälp. Samtalslängden ökade också under förra året, från 15 minuter i snitt per samtal till 17 minuter.

Nationella Hjälplinjen har funnits i åtta år och arbetar med kris- och stödsamtal i telefon från människor i svåra livssituationer. Det är den enda professionella jourtelefonen i Sverige som är bemannad dagligen året runt och där samtalen besvaras av utbildad personal. Verksamheten bekostas med ett statligt bidrag på fem miljoner kronor årligen. Bidraget har varit oförändrat de senaste åren. Däremot har antalet personer som sökt hjälp ökat drastiskt.

–På Hjälplinjen ger vi människor tidigt och lättillgängligt stöd i svåra livssituationer. Men vi känner oss alltmer maktlösa. Det är fler och fler som behöver hjälp men vi saknar resurser och kan bara besvara en bråkdel av alla samtal. Ångest, depression och relationsproblem är de vanligast förekommande orsakerna men vi tar också emot ett stort antal samtal om självmord som vi kan ge akut stöd till. Men vad händer med alla de som inte kommer fram, säger Katarina Tjust Häggström, verksamhetschef på Nationella Hjälplinjen.

Antal mottagna samtal under året var 10 660. Av dessa är 1 387 så kallade klicksamtal, samtal där den som ringer lägger på när de kommer fram. 199 av de mottagna samtalen var så kallade tysta samtal, den som ringer säger inget men lyssnar en stund innan de lägger på. Antalet unika inringare under året beräknas till 27 237. Samtalstiden var i genomsnitt 17 minuter. Det kan jämföras med 15 minuter 2008.

Störst ökning under 2009 bestod av personer som lider av ångest och depression. De står för totalt 28 procent av de mottagna samtalen. Relationsproblem och oro för närstående, stod för 32 procent, vilket fortfarande är den vanligaste orsaken till att man ringer till Hjälplinjen. Under 2009 inkom 351 samtal om självmord. Av dessa var majoriteten från kvinnor, 72 procent.

Mars, april och maj är de månader som har flest påringningar medan februari var den månad som Hjälplinjen hade minst antal samtal förra året.

Geografisk fördelning:
Störst antal inringare hade Stockholm med 39 procent, Västra Götaland 14 procent och Skåne 13 procent.

Fördelning kön:
Andel kvinnor: 67 procent
Andel män: 33 procent
Medelålder: 43 år

Statistiken är baserat på Hjälplinjens samtalstrafik och samtalsinnehåll från varje enskilt samtal som kommer till jourtelefonen.

FÖR MER INFORMATION KONTAKTA GÄRNA:

Katarina Tjust Häggström, verksamhetschef på Nationella hjälplinjen.
Telefon: 073 – 949 04 43 E-post: katarina@hjalplinjen.se

Du kan även besöka: http://www.hjalplinjen.se

Länk till statistiken på Hjälplinjens webbplats: http://www.hjalplinjen.se/sida/press/statistik.aspx

Göran Hägglund och Regeringens nyårslöfte till Hjälplinjen ger oss inget hopp om ett gott nytt år. På fullt allvar kräver Regeringen att vi ska genomföra fler samtal än förra året med samma anslag som vi har för fjärde året i rad. Klarar vi inte det blir vi återbetalningsskyldiga!

Vi har på många sätt under hösten uppmärksammat regeringen på att vi inte klarar av att bibehålla samma antal samtal ett år till. Svaret till oss är att ge oss ännu tuffare villkor. Vi kan inte tolka det på annat sätt än att regeringen vill lägga ner vår verksamhet.

Inför valet 2006 lovade Christina Husmark Persson att om Alliansen vann valet skulle de fördubbla anslaget till Hjälplinjen. Det löftet var bara tomma ord.

Behovet av vår telefonjour ökar hela tiden. Mer än hälften som ringer kommer inte fram och uppmanas att ringa igen.

Tre frågor till Göran Hägglund:
- Vad ska vi säga till alla dem som behöver vårt stöd? 
- Varför lägger ni ner Hjälplinjens jourtelefon? 
- Var tog vallöftet* vägen om dubblat anslag till Hjälplinjen?

*Cristina Husmark Persson (m) gick ut med pressmeddelande 2006-09-08 med löfte om dubblat anslag till Hjälplinjen om Alliansen vann valet.

Anna Blomqvist
Bloggredaktör

______________________________________________________________________________
Skriv gärna på vår namninsamling: Hjälplinjens framtid hotad – hjälpsökande i hela Sverige drabbas. LÄNK

Igår beslutade regeringen om stöd till Hjälplinjen för 2010. Ett negativt besked för verksamheten och de som ringer till Hjälplinjen. För fjärde året i rad får vi oförändrat stöd med 5 miljoner kr.

Hjälplinjen har i brev till samtliga socialt engagerade riksdagsledamöter, till samtliga partiledare och i en formell framställning till regeringen hemställt om höjt bidrag för att kunna behålla och utveckla den nuvarande verksamheten. Samtliga oppositionspartier i riksdagen har föreslagit höjningar med 3 – 5 miljoner kr.

Regeringens beslut får till följd att Hjälplinjen tvingas skära ned sin verksamhet.  I stället för 10 000 besvarade samtal per år måste vi nu räkna med att endast kunna ta emot 8 000 samtal per år från människor i psykisk kris och deras närstående.

Hjälp oss genom att skriva på vår namninsamling om ökat stöd! 

Anna Blomqvist
Bloggredaktör

Igår fastställde styrelsen för Nationella hjälplinjen budgeten för 2010. Budgeten utgår från att regeringen beviljar oss 5 Mkr, samma anslag för fjärde året i rad. Vi har under 2009 vänt och vridigt på pengarna och lyckats genomföra ca 10 000 samtal. Eftersom omkostnaderna ökat men inte vårt anslag tvingas vi skära i verksamheten nästa år. Vi uppskattar att vi kommer att ta emot ca 2 000 färre samtal under 2010. Samtidigt som behovet av vår telefonjour ökar. 

Enligt vad vi erfar beslutar riksdagen i morgon om  budgeten för 2010.  Samtliga oppositionspartier har lagt motioner som föreslår ökat bidrag för oss.

Regeringspartier! Rösta i morgon för ökat anslag till Hjälplinjen så att vi kan erbjuda fler stödsamtal till människor som är i behov av vårt stöd för att komma vidare i livet.

Skriv på Hjälplinjens namninsamling  för ökat stöd.

Anna Blomqvist
Bloggredaktör